Här hittar du information om hur man sorterar byggmaterial vid rivning på bästa sätt och hur man kan tänka kring källsortering.
Sorteringsguide
En guide till de de vanligaste avfallsformerna vid rivning
Takpannor
Av tegel eller betong. Sorteras som deponi på ÅVC bland annan ’inerta’ material. Om de går att återanvända i befintlig form så hör i första hand med företag som sysslar med återbruk alternativt lägg ut en annons på nätet och se om någon behöver. I annat fall läggs det i särskild container som företag placerar ut och sen hämtar. Helst är det ett företag som återbrukar materialet. Både tegel- och takpannor kan krossar ner och användas i bärlager och annan utfyllnad.
Takplåt och metaller
Takplåt kan återanvändas nära oändligt om den är i bra skick. Plåt funkar bra att måla om på utan större konstigheter. Är skicket för dåligt lämnas plåten in på kommens ÅVC eller ännu hellre till lokala skrothandeln, vilket du får betalt för. Mest pengar får du om de olika metallslagen särskiljs. Se aktuella spotpriser på metaller. Alla slags metaller kan lämnas in som blandskrot men bör källsorteras om möjligt. Att skilja ut koppar, rostfritt, mässing och aluminium ger avsevärt mycket mer kr/kg för mödan och är såklart också bättre ur en materialsynpunkt.
Elektronik
Elektroniskt avfall som uppstår vid rivning är ofta föråldrat, innehållande bly och andra tungmetaller. Detta är vanligt i kabel-isoleringen, där man idag använder plast och i el-centralen. Försiktighet råder men det är ingen direkt fara att hantera. Man ska däremot inte svetsa med eller lämna ute i naturen och går som blandskrot. El-centralen i sig, uttag, strömbrytare och armaturer sorteras som vanligt elektroniskt avfall. Elkablar skärs av och lämnas in till metallåtervinning som koppartråd, aluminiumtråd eller blandat. Läs mer under Farligt avfall.
Takpapp
Även kallad tjärpapp, sorteras som brännbart ihop med alla slags underlagspapp, vindpapp och dukar. Ytpapp kan egentligen återbrukas om det är i bra skick men har en teknisk livslängd 15–20 år. Det går däremot bra att läkta upp och belägga tjärpapp med till exempel plåt eller pannor.
Takbrädor
Takbrädor av råspont har oftast fläckats av pappen som ligger ovanför och behöver därmed sålla och sortera som antingen behandlat trä eller om det är i fint skick återanvända som virke alternativt att elda med som ved. Läkt som används som reglar under takplåt och takpannor är obehandlade som standard och går att återanvända eller elda med.
Impregnerat virke
Klassas till viss del som farligt ämne men impregneringsmedlen blir gradvis mindre giftiga. Arsenik och kreosot är idag förbjudna tillsatser. Brädor och reglar till trädäcket och staket är generellt alltid impregnerade i Sverige. Undantaget må vara exklusiva utomhuskonstruktioner träslag som ek, lärk eller cederträ men är förhållandevis ovanliga. Slängs under impregnerat virke på ÅVC eller i en särskild container med samma sortering. Brunt virke är av den mildare graden toxitet, grönt starkare.
Till skillnad från kreosot så ’urlakas’ den moderna impregneringen mer över tid och impregnerat virke kan återanvändas till andra ändamål, med god säkerhetsmarginal kanske inte i direkt kontakt med kompost eller odling heller inomhus.
Komposittrall
Trall av komposit säljs som ett miljövänligare alternativ till impregnerat virke, med nackdelen att det förutom träfiber är sammansatt av plast. En del fabrikat menar att de är 100% återvinningsbara. Vid oklar tillverkare sorteras komposit som brännbart alternativt blandat avfall för vidare sortering
Reglar, stolpar och brädor (obehandlat trä)
Byggvirke från rivningar är enkelt att återanvända till nya byggprojekt. Dock, med åldern blir virke torrare och spricker därav lättare, dessutom är de troligtvis mycket spik. I dagens ramverk inom bygg använder man klassat virke, till exempel C24. Därför används äldre virke normalt sett inte till bärande delar eller i konventionella byggprojekt, även om själva virket är i många fall av bättre grundkvalitet. Gammalt virke kan vara vackert patinerat som i många fall är uppskattat inom rustik inredning.
Det var inte helt ovanligt att man doppade stolpar till hus eller penslade in hela regelverk med olika slags oljor, ibland till och med motorolja. I annat fall betraktar man regelverk, båleväggar och underskikt av plank som obehandlat trä och går att elda med i kaminer eller kompostera. Man bör dock blanda ut virkes-ved med sedvanlig ved från björk och liknande. Vill man ändå inte behålla obehandlat trä så finns det gott om de som gärna tar emot gratis, ibland till och med betalar för det. Inte alla kommuner har särskilda återvinningskärl för obehandlat trä utan det går i samma som övriga träprodukter och bränns i samma värmeverk.
Byggskivor
Till äldre byggskivor tillhör Tretex, en träfiberskiva man använde flitigt under 40/50-talen, masonit, användes som undertaksskikt och i innerväggar, kök med mera. De används båda än idag, Masonit ofta i tunna oljehärdade skivor. Likt i moderna byggskivor av trä som MDF, OSB och plywood används lim som bindemedel således sorteras byggskivor som behandlat trä. Spillbitar av byggskivor är utmärkta att bygga olika saker med eller använda till olika slags underlag och skyddsskivor.
Tapet
Tapet sorteras i brännbart och inte papp som många tror. Limmet och färger i tapet gör att man idag inte källsorterar det idag.
Parkettgolv
Parkettgolv var ett vanligt trägolv förr i tiden. Fiskbensparkett limmades på och kan ibland vara besvärliga att riva men är fullt möjligt att återanvända till nytt golv. Parkettstav i längder monterades precis som idag med ett fogningssystem och går oftast demontera hela om de inte är limmade. Det går med fördel att återbruka de äldre, något tjockare parkettgolven som underlagsgolv om inte till nytt ytskikt. Kasserat parkettgolv sorteras som behandlat trä eftersom det innehåller lim.
Golvbrädor
Underlagsbrädor är i regel obehandlade och hanteras som obehandlat trä. Äldre golvbrädor är tacksamma att återanvända i rustik inredning och är eftertraktade på marknaden. De är behandlade med olja, vax, bets eller traditionell såpabehandling. Ibland spontade ihop med varandra och limmade på bjälkarna, vilket gör demontering svårare men inte omöjligt. Är foglimmet starkt kan man i stället skära ut rutor av golvet för att återanvända. Avfall av golvbrädor sorteras som behandlat trä.
Även golvbrädor där spontsystem förstörts under rivning kan enkelt återanvändas till diverse ändamål. Med en enkel bordsåg går det att skära bort spont och fjäder till smalare och o-spontade brädor till exempel.
Isolering
Äldre isolering av mineralull (grön stenull, gul glasull) är generellt i sämre skick dessutom ofta hopbyggd med vindpapp och hönsnät i en dåtida lösning – kasseras lite olika beroende på kommun men det är vanligt att det läggs i ett kärl för deponi ihop med glas.
Är isoleringen relativt ny, (20-40år) så går det att återanvända som isolering eller mala ner som lösull. Det finns särskilda anläggningar och företag som samlar in isoleringsmaterial för återbruk, och det gäller i högsta grad även större spill av nytt material från byggnation;
Fasadbrädor
De allra flesta fasadbrädor målade, ytterpanel och läktlock. De sorteras således som behandlat trä. Skicket avgör vad som är bästa ändstation. Åldrade fasadbrädor kan se tråkiga ut men så länge de inte är fuktskadade kan de användas som till exempel innerväggspanel i garaget eller förrådet. Trä målade med traditionella färger som slamfärg (oftast Falu röd) och linoljefärg tillåter att använda brädorna inomhus som fondvägg eller bakom gips och pärlspont i stället för byggskivor.
Puts
Putsväggar såväl inomhus som utomhus knackas ner vid demontering och kan användas till att fylla ut till grovbetong eller använda som utfyllnad i markarbeten. I värsta fall deponeras det på kommunens deponihög.
Tegel
Tegel är något av ett evighetsmaterial om det hålls efter. Det finns t.ex. kyrkor i Sverige murade med tegel som är över 1000 år gamla! Tegelstenar äldre än 80-talet är sannolikt murade med ett kalkbruk som är förhållandevis lätt att knacka bort och rengöra tegelstenar från. Således både enkla att återbruka och eftertraktade för deras rustika prägel. Modernt tegel muras med ett cementbaserat bruk och är svårt att skilja från tegel vid rivning. Tekniken inom återbruk går dock framåt och det finns företag som ägnar sig åt denna typ av sortering och återvinning av tegel. Det finns också en rad lokala aktörer som krossar ner tegel till nya användningsområden – bland annat Brukspecialisten
Betong
Betong kan krossas ner och blandas in i ny grovbetong, då i synnerlighet icke-armerad betong. Även lättbetong kan genomgå samma cirkulära väg. Ta kontakt med ett transport- och återvinningsföretag som erbjuder de tjänsterna.
Betongen tillhör en av byggvärldens och egentligen hela civilisationens stora utmaningar. Kalk och cement är förvisso ändliga råvaror även om det finns mycket. Det är sand som ligger närmast brist i ändlig resurs som utgör ungefär en tredjedel av betong (torrvara). Det kan vara svårt att föreställa sig sandbrist på Jorden men sanden man använder till konstruktioner är inte samma typ av sand som på badstranden eller i Sahara-öknen. Betongen är samtidigt en evighetsprodukt med enda alternativet att gräva ner om inte återbruk. Läs mer om återvinning av betong på Norditeks hemsida
Fönster
Fönster går utmärkt att renovera och återanvända i befintlig form om skicket tillåter. Om inte i byggnader i växthus eller drivhus. På kommunens ÅVC finns ibland särskilda ställen där de vill ha fönster placerade, om inte så kastas de i deponi-kärlen bland isolering och stoppade möbler.
Dörrar
Dörrar, liksom fönster är enkelt att återanvända hela om man plockar ut karmen. Större krav på U-värde och ljudisolerande egenskaper gör äldre dörrar ibland obrukbara till konventionella byggprojekt men de kan få nytt liv i friggeboden eller garaget med mera.
Dörrar med glasfönster sorteras med fönster, annars i trä alternativt deponi. Det kan skilja mellan olika kommuner, många vill gärna se beslag och annan metall, eventuellt isolering i dörren urskild innan den kastas.
Gips
Rena gipsbitar och spill kastas föredragsvis i särskilda kärl på ÅVC som sen går till återvinning av gips till nya gipsskivor. De behöver då vara fria från fix och spackel med mera. Andra kommuner är inte där i utveckligen ännu lägger all gips ihop med deponi. Ta reda på vad som gäller i ditt område innan container beställs!
Kakel, klinker och bruk
Keramiskt avfall, historiskt kallat ’inerta meterial’ och har länge sorterats ihop med den man i vardagligt språk kallar ’sten’, alltså kalk-, tegel- och cementbaserade produkter. Det är svårt få loss kakel- och klinkerplattor hela men ibland går det, och då är det fullt gångbart att sätta på nytt. Som avfall kastar man det i kärl för deponi, vilket även gäller för handfat och toalettstol. Dock kastas keramik inte nödvändigtvis ihop med tegel och betong, om tanken är att skicka dessa till återvinning. Om du själv sköter en rivning av till exempel ett badrum och har beställt container – fråga transportfirman hur de hanterar eventuellt tegel och betong innan allt slängs i samma kärl.
Logistik
Vid en effektiv och miljömedveten demontering av byggnad bör man kontakta ett företag som erbjuder hållbar materialhantering. Det är för alla parters skull som vi vill minska mängden deponi och förbränningsavfall.
Företag i Sverige för transport och återvinning
Vi ansvarar för allt avfall åt våra kunder, i annat fall hittar du här kontakt till landstäckande och lokala transporttjänster för miljö och återvinning. Det finns ett antal återvinningskoncerner som har verksamhet över hela Sverige och som arbetar för en mer cirkulär materialhantering. Ta kontakt för att beställa containrar eller storsäckar för ditt avfall.
Lokala aktörer för återvinning
Lista på lokala transportföretag inom miljö och återvinning. Uthyrning av container och storsäck.
Kommer snart….
Farligt avfall
Förr i tiden byggde man med andra värderingar än vad vi gör idag. Funktion och beständighet var primärt medan miljö var sekundärt. Det var på många sätt en enklare tid men det skapade många utmaningar till kommande generationer. Nedan följer de mest vanliga riskämnena som uppstår vid rivning;
Kreosot
Bjälkar och trästolpar impregnerades ibland med kreosot, som är en arseniklösning. Man känner igen kreosot på den fräna lukten och den gulbrunt skimrande färgtonen. Användes framför allt till elstolpar och slipers till järnvägen men kunde även användas i bostäder. Kreosot användes ända in på 80-talet men är trots hög ålder riskabelt att hantera. Bör inte återanvändas utan lämnas in på ÅVC som impregnerat virke. Hanteras med skyddskläder som förhindrar direktkontakt med huden.
Asbest
Asbest i form av eternit användes i hög grad fram till och med 70-talet i takbeklädnad, socklar och ventilationssystem. Eternit ska hanteras på sätt som förhindrar att det dammar. Det är partiklar i asbest som är hälsofarliga och som dammar vid sågning, krossning och borrning. Att vattna eternit förhindrar dammbildande. Miljöstation tar endast emot fullt inplastad eternit.
Asbest kan också finnas under plastmattor från 60/70-talet och användes i limmet. Det är väldigt viktigt att man testar för asbest innan man river ut plastmattor.
Tungmetaller
Bly, arsenik, andra tungmetaller från elektrisk utrustning eller lösa föremål kan riskeras släppas ut vid rivning och påverkar miljö och hälsa. En hänsyn till ordningsföljden av rivningen är ’A och O’.
Skadliga ämnen
Kemikalier och farliga ämnen finns överallt i ett hus. Från trälim, impregneringsmedel, tillsatser i färger och plast till naturligt förekommande gaser som radon (finns både i marken och förekommer ibland i lättbetong i för höga halter). Det är fundamentalt viktigt att halterna av farliga ämnen hålls under ofarliga nivåer och att man känner till riskerna vid rivning och hantering.
Mineralull
Äldre mineralull i sämre skick som löses upp vid rivning bör av miljömässiga skäl hanteras varsamt på plats och samlas in så att det inte sprider sig i vinden över miljö och grannfastigheter. Mineralull är förvisso fortfarande standardmaterialet vi använder till isolering av hus, mest för att rimligt alternativ saknas. Att dess små fibrer som sprider sig i luften är hälsovårdliga vet vi, och hantering kräver både heltäckande kläder och andningsfiltermask. Alternativa och mer miljövänliga isoleringsmaterial
är emellertid på frammarsch, läs mer här.